{"id":3457,"date":"2022-11-10T15:44:28","date_gmt":"2022-11-10T14:44:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/?post_type=articles&p=3457"},"modified":"2025-12-04T09:06:45","modified_gmt":"2025-12-04T08:06:45","slug":"svenskt-luciafirande","status":"publish","type":"articles","link":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/tips-och-guider\/svenskt-luciafirande\/","title":{"rendered":"Svenskt Luciafirande"},"content":{"rendered":"\n

Medan lusset\u00e5get sakta skrider fram sjunger de vackra, traditionella, men ibland ocks\u00e5 nykomponerade juls\u00e5nger. Sj\u00e4lva Lucian k\u00e4nnetecknas framf\u00f6rallt av att hon har en krans av ljus p\u00e5 huvudet. Traditionellt anv\u00e4nds stearinljus, men av s\u00e4kerhetssk\u00e4l ers\u00e4tts de ofta av batteridrivna ljus. Detsamma g\u00e4ller ljusen som t\u00e4rnorna b\u00e4r i h\u00e4nderna. T\u00e4rnorna b\u00e4r vanligtvis glitter i h\u00e5ret och glitter eller ett r\u00f6tt band runt midjan. Stj\u00e4rngossarna b\u00e4r helvitt \u2013 precis som Lucian och t\u00e4rnorna och har konliknande hattar och pinnar med stj\u00e4rnor av guldpapper i h\u00e4nderna. Pepparkaksgubbarna b\u00e4r pepparkakskostymer och tomtenissarna har tomtedr\u00e4kter. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom att sprida ljus och vacker musik i vinterm\u00f6rkret bjuder Lucia ocks\u00e5 p\u00e5 fika, som vanligtvis best\u00e5r av lussekatter och pepparkakor. Klassiska svenska bakverk d\u00e4r lussekatten \u00e4r en saffransdoftande, s-formad vetebulle och d\u00e4r pepparkakorna bakas som hj\u00e4rtan, stj\u00e4rnor, gubbar, gummor, grisar och i alla uppt\u00e4nkliga fasoner. Drycken brukar best\u00e5 av kaffe och ibland gl\u00f6gg, vilken serveras med mandel och russin i s\u00e4rskilda sm\u00e5 gl\u00f6ggmuggar. <\/p>\n\n\n\n

\n
H\u00e4r kommer du till ett recept p\u00e5 Lussekatter p\u00e5 engelska<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Pepparkakor h\u00f6r julen och Lucia till…<\/p><\/div>

<\/i><\/div><\/div><\/div>

Saffransbr\u00f6d i form av Lussekatter<\/p><\/div>

<\/i><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\n\n\n\n
\n

Om du bes\u00f6ker Sverige i tid f\u00f6r att bevittna ett Luciafirande kommer du att kunna uppleva dessa p\u00e5 olika offentliga platser, men ocks\u00e5 p\u00e5 TV och radio. I m\u00e5nga svenska hem sitter m\u00e4nniskor och ser \u00e5rets luciafirande p\u00e5 TV (SVT2) klockan 07.00 p\u00e5 morgonen eller klockan 18.00 p\u00e5 kv\u00e4llen den 13 december.\u00a0Allt g\u00e5r \u00e4ven att se p\u00e5 SVT Play: https:\/\/www.svtplay.se\/video\/jQ7EAnd\/luciamorgon-fran-visby\/luciamorgon-fran-visby<\/a>
2025 spelas TV-programmet Luciamorgon in i Visby \u2013 med framtr\u00e4danden fr\u00e5n bland andra Sankta Maria ungdomsk\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Enligt traditionen dyker Lucia upp f\u00f6re gryningen, men av praktiska sk\u00e4l h\u00e5lls m\u00e5nga evenemang i skymningen och bli inte f\u00f6rv\u00e5nad om svensken bredvid dig sjunger med \u2013 de flesta svenskar kan lucias\u00e5ngen \u201cSankta Lucia\u201d utantill.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u00d6nskar du uppleva ett traditionellt firande av Lucia i Arvika?
I Arvika firas Luciavesper med kr\u00f6ningen av \u00e5rets Lucia den 12 december kl 19.00 i den vackra Trefaldighetskyrkan. I flera andra kyrkor i Arvika Pastorat firas gudstj\u00e4nster med Lucia tema, se Arvika Pastorats kalender<\/a>.
Den 12 december kl 12.00 firas Lucia mycket st\u00e4mningsfullt med studenter fr\u00e5n Musiklinjen College och Musik\u00e5ret under ledning av Mats Backlund p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan Ingesund och den 16 december kl 19.00 bjuder elever fr\u00e5n Estetiska skolan i Arvika p\u00e5 en traditionell Luciakonsert i Brunskogs kyrka.
Ett annorlunda Luciat\u00e5g kan du uppleva i Mangskog: den 13 december kl 18.00 startar ett h\u00e4rligt luciat\u00e5g med smyckade och upplysta traktorer i Slobyn som \u00e5ker ner till aff\u00e4ren och v\u00e4nder d\u00e4r f\u00f6r att k\u00f6ra tillbaka till Slobyn.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Luciafirande p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan Ingesund.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Luciatraditionens ursprung<\/h2>\n\n\n\n

I det gamla bondesamh\u00e4llet ans\u00e5g man att den 13 december var \u00e5rets l\u00e4ngsta natt.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom inf\u00f6rdes den gregorianska kalendern och vintersolst\u00e5ndet hamnade d\u00e5 p\u00e5 den 21-22 december ist\u00e4llet. Dock var seden att natten den 13 december var farlig och full av \u00f6vernaturliga v\u00e4sen och beh\u00f6vde lysas upp f\u00f6r att mota bort m\u00f6rker och onda krafter, djupt rotad och levde kvar \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r  Norden kristnades f\u00f6rsvann n\u00e4stan traditionen att g\u00e5 runt att lussa och det var f\u00f6rst p\u00e5 1700-talet som det svenska folket b\u00f6rjade \u00e5terta denna sed. Kyrkan fruktade att nordeurop\u00e9erna skulle \u00e5terg\u00e5 till asatron och sina egna traditioner och s\u00e5g denna \u00e5terg\u00e5ng som ett hot. Helgonet Sankta Lucia, vars namn hj\u00e4lpligt liknande det som traditionen att sprida ljus i den nordiska vinternatten kallades, valdes d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att \u00f6vertyga folket om att Lucia var en fr\u00e5n b\u00f6rjan kristen tradition*. <\/p>\n\n\n\n

I V\u00e4stsverige var Luciadagen en festdag och kallades f\u00f6r \u201dLille julafton\u201d eller \u201dLusse l\u00e5ngnatt\u201d. Den som hade m\u00f6jlighet \u00e5t mat i stora m\u00e4ngder och p\u00e5 vissa h\u00e5ll kunde man \u00e4ta inte mindre \u00e4n tre frukostar.<\/p>\n\n\n\n

*Helgonlegenden om Lucia handlar om en kvinna vid namn Lucia fr\u00e5n Syracusa.  Enligt legenden fick hon sina \u00f6gon utstuckna av romerska soldater och skulle br\u00e4nnas p\u00e5 b\u00e5l, men fick genom ett mirakel synen \u00e5ter och l\u00e5gorna vek undan och detta ska ha intr\u00e4ffat den 13 december.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I den svenska katolska kalendern, fanns Lucia som en helgondag fram till 1500-talet, utan att den firades speciellt. Efter reformationen, d\u00e5 Sverige blev protestantiskt, f\u00f6rsvann helgonens kyrkliga betydelse.<\/em><\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-3457","articles","type-articles","status-publish","hentry"],"acf":[],"lang":"sv","translations":{"sv":3457,"en":8502},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles\/3457","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/types\/articles"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3457"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}