{"id":3484,"date":"2022-11-30T10:27:28","date_gmt":"2022-11-30T09:27:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/?post_type=articles&p=3484"},"modified":"2023-12-01T13:42:48","modified_gmt":"2023-12-01T12:42:48","slug":"norrsken-i-arvika","status":"publish","type":"articles","link":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/tips-och-guider\/norrsken-i-arvika\/","title":{"rendered":"Norrsken i Arvika?"},"content":{"rendered":"\n

Norrsken uppst\u00e5r i polarregioner p\u00e5 grund av att jordens magnetiska f\u00e4lt drar till sig partiklar till polerna. N\u00e4r norrsken visar sig i den norra hemisf\u00e4ren kallas det Aurora Borealis och n\u00e4r det visar sig p\u00e5 den s\u00f6dra hemisf\u00e4ren kallas det Aurora Australis eller sydsken. Norrsken och sydsken uppst\u00e5r simultant och avspeglar varandra n\u00e4stan identiskt. 
Vanligtvis upptr\u00e4der norrsken allts\u00e5 oftast l\u00e5ngt upp i norra Sverige men det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att norrskenet varit synligt \u00f6ver sydligare platser under det senaste \u00e5ret.
Detta beror n\u00e4mligen p\u00e5 en ovanligt h\u00f6g solaktivitet p\u00e5 grund av att solens nord- och sydpol byter plats med varandra. Det h\u00e4r intr\u00e4ffar ungef\u00e4r var elfte \u00e5r och i den f\u00f6r\u00e4ndringen uppst\u00e5r explosioner p\u00e5 solens yta, vilket inneb\u00e4r att m\u00e4ngden partiklar som kastas mot jorden med hj\u00e4lp av solvinden \u00f6kar. N\u00e4r de laddade partiklarna f\u00e5ngas upp av jordens magnetf\u00e4lt och krockar med atmosf\u00e4rens atomer och molekyler uppst\u00e5r ett ljusfenomen – det vi kallar f\u00f6r norrsken. \u201cDraperiet\u201d av f\u00e4rger vi kan se vid ett norrsken \u00e4r magnetf\u00e4ltets linjer som blir synliga f\u00f6r oss. Effekten stiger f\u00f6r vart \u00e5r som g\u00e5r och ber\u00e4knas vara som h\u00f6gst \u00e5r 2025 innan aktiviteten \u00e5terigen sjunker.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Foto: Tage B\u00e4ck<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tips f\u00f6r norrskenssk\u00e5dning<\/h2>\n\n\n\n

Den generella regeln \u00e4r att det m\u00e5ste vara klart och m\u00f6rkt f\u00f6r att lyckas se det dansande norrskenet. Det h\u00e4r g\u00f6r att \u00e5rets m\u00f6rka m\u00e5nader – h\u00f6sten och vintern \u00e4r en perfekt tid f\u00f6r norrskenssk\u00e5dning. \u00c4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna goda, s\u00e5 kan man mycket v\u00e4l ana ett gr\u00f6naktigt ljus norr\u00f6ver. Ibland syns norrskenet enbart med blotta \u00f6gat, ibland m\u00e5ste det anv\u00e4ndas en kamera f\u00f6r att kunna se det. Det finns de som har sett norrsken p\u00e5 eftermiddagen, andra har sett det tidigt p\u00e5 morgonen, men Aurora \u00e4r oftast l\u00e4ttast att se mellan klockan 21.00 och 23.00.<\/p>\n\n\n\n

Var norrskenet kommer att upptr\u00e4da \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutsp\u00e5 trots att rymdfysikens metoder f\u00f6r att st\u00e4lla prognoser \u00e4r i st\u00e4ndig utveckling. Dagliga prognoser kan du hitta h\u00e4r: https:\/\/www.swpc.noaa.gov\/products\/aurora-30-minute-forecast<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kan man h\u00f6ra ett norrsken?<\/h2>\n\n\n\n

All forskning pekar p\u00e5 att det faktiskt inte \u00e4r m\u00f6jligt att h\u00f6ra skenet med blotta \u00f6rat, s\u00e5 som vi exempelvis kan h\u00f6ra \u00e5ska. En av anledningarna \u00e4r att luften mellan norrskenet och en m\u00e4nniska p\u00e5 jorden \u00e4r alltf\u00f6r tunn f\u00f6r att kunna b\u00e4ra ljudet en s\u00e5 pass l\u00e5ngt som beh\u00f6vs f\u00f6r att vi ska kunna uppfatta det. Men om det inte \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r ljudet att f\u00e4rdas fr\u00e5n norrskenet till \u00e5sk\u00e5daren, hur f\u00f6rklarar vi d\u00e5 att vi tycker oss kunna h\u00f6ra det? M\u00e5nga j\u00e4mst\u00e4ller ljudet med ett  knastrande brus, d\u00e4mpade knallar, finst\u00e4mt v\u00e4sande klockringningar, kn\u00e4ppande, sm\u00e4llar eller radiost\u00f6rningar. Andra j\u00e4mf\u00f6relser \u00e4r prasslande i torra l\u00f6v eller gr\u00e4s eller n\u00e4r man kramar ihop ett cellofanpapper. <\/p>\n\n\n\n

En finsk forskare har presenterat en teori som g\u00e5r ut p\u00e5 att i sj\u00e4lva verket uppst\u00e5r ljudet i lyssnarens omedelbara n\u00e4rhet, skapat av samma fenomen som gett upphov till norrskenet sj\u00e4lvt – partiklar som kolliderar med varandra. En annan hypotes \u00e4r att elektriska impulser p\u00e5 sin v\u00e4g fr\u00e5n \u00f6gat till hj\u00e4rnan, r\u00e5kar ”l\u00e4cka in” i den del av hj\u00e4rnan som behandlar ljud och en tredje teori, f\u00f6rmodligen den mest troliga, pekar p\u00e5 de v\u00e4ldigt l\u00e5gfrekventa radiov\u00e5gor som man uppt\u00e4ckt i norrsken. Material s\u00e5som gr\u00e4s, h\u00e5r och glas\u00f6gonb\u00e5gar fungerar som antenner f\u00f6r dessa radiov\u00e5gor och f\u00f6rvandlar dem till ljud. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r detta dock inte bevisat.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Foto: Tage B\u00e4ck<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

S\u00e4gner och myter<\/h2>\n\n\n\n

I alla tider har norrskenet fascinerat m\u00e4nniskor och gett upphov till m\u00e4ngder av myter och legender. Enligt samerna i norra Skandinavien var norrskenet energier fr\u00e5n d\u00f6da f\u00f6rf\u00e4ders sj\u00e4lar och det var viktigt att upptr\u00e4da respektfullt i samband med ett norrsken. Att inte respektera detta genom att till exempel jojka eller vissla kunde rentav vara farligt och resultera i sjukdom och d\u00f6d. Samerna trodde ocks\u00e5 att v\u00e4dret hade ett samband med norrskenet och att om man kunde p\u00e5verka norrskenet kunde man ocks\u00e5 \u00e4ndra p\u00e5 v\u00e4dret.
Vissa inuits\u00e4gner p\u00e5st\u00e5r att det \u00e4r de d\u00f6das sj\u00e4lar som f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera med de levande och inom m\u00e5nga inuitkulturer ber\u00e4ttas en s\u00e4gen som beskriver norrskenen som de d\u00f6das andar som spelar boll med skallen fr\u00e5n en valross. F\u00f6r \u00f6borna p\u00e5 \u00f6n Nunivak i Alaska var det d\u00e4remot valrossarnas sj\u00e4lar som spelade boll med en m\u00e4nsklig skalle.
Revontulet \u00e4r det finska ordet f\u00f6r norrsken och betyder bokstavligt tolkat \u201cr\u00e4veld\u201d. Detta kommer fr\u00e5n en gammal finsk folksaga som handlar om en magisk r\u00e4v som sveper med sin svans och piskar sn\u00f6flingorna h\u00f6gt upp i skyn. 
I centrala Nordamerika fruktade indianstammen \u201cR\u00e4vfolket\u201d norrskenet. De trodde det var dr\u00e4pta fienders sj\u00e4lar som kom f\u00f6r att h\u00e4mnas.

Fortfarande idag s\u00e5 fascineras vi och tycker ofta det m\u00e4ktigt att f\u00e5 se ett norrsken men nu kan vi bara njuta av det f\u00e4rggranna sk\u00e5despelet utan farh\u00e5gor om att det drar olycka med sig.
Vintern \u00e4r allts\u00e5 den perfekta tiden att ge sig ut och norrskenssk\u00e5da, s\u00e5 passa p\u00e5 att ge er ut i vinterkv\u00e4llen och gl\u00f6m f\u00f6r all del inte kameran!<\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-3484","articles","type-articles","status-publish","hentry"],"acf":[],"lang":"sv","translations":{"sv":3484},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles\/3484","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/types\/articles"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}