{"id":4567,"date":"2023-12-15T14:42:38","date_gmt":"2023-12-15T13:42:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/?post_type=articles&p=4567"},"modified":"2023-12-15T14:42:38","modified_gmt":"2023-12-15T13:42:38","slug":"svenska-traditioner-jul","status":"publish","type":"articles","link":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/tips-och-guider\/svenska-traditioner-jul\/","title":{"rendered":"Svenska traditioner – Jul"},"content":{"rendered":"\n

Julfirandets historia<\/h2>\n\n\n\n

Vintersolst\u00e5ndet firades l\u00e5ngt innan kristendomen kom till Sverige och d\u00e5 \u00e5t och drack man betydligt mer \u00e4n under resten av \u00e5ret. Kristendomen \u00e4r dock den religion som bidragit mest till julfirandet, men det var f\u00f6rst mot slutet av 300-talet n\u00e4r kristendomen gjordes till romersk statsreligion som Jesus f\u00f6delsedag b\u00f6rjade firas. Det kristna julfirandet i Sverige b\u00f6rjade p\u00e5 1100-talet, men det var inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1700-talet och framf\u00f6rallt p\u00e5 1800-talet som julfirandet tog riktig fart. Adel och borgare tog efter europeiska traditioner, medan enklare folk blandade gamla seder med nya och lade grunden till dagens s\u00e4tt att fira jul.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Julf\u00f6rberedelser<\/h2>\n\n\n\n

Den svenska julst\u00e4mningen b\u00f6rjar spridas redan i slutet av november. D\u00e5 pryds f\u00f6nstren i b\u00e5de slott och koja med adventsstj\u00e4rnor och adventsljusstakar. Advent str\u00e4cker sig fr\u00e5n den fj\u00e4rde s\u00f6ndagen f\u00f6re jul och fram till och med julafton. Var och en av de fyra adventss\u00f6ndagarna firas genom att t\u00e4nda ett nytt ljus i en speciell ljusstake avsedd f\u00f6r fyra ljus. Man skaffar ocks\u00e5 ofta en adventsgran som placeras ut i tr\u00e4dg\u00e5rden, p\u00e5 balkongen eller p\u00e5 stadens torg. Den \u00e4r oftast kl\u00e4dd med en slinga med elektriskt ljus, vilken kan ha en eller flera f\u00e4rger. Fr\u00e5n den 1 december kan dagarna fram till jul r\u00e4knas ned med hj\u00e4lp av en adventskalender med 24 luckor som kan inneh\u00e5lla roliga saker f\u00f6r b\u00e5de stora och sm\u00e5. Barnen skriver listor \u00f6ver vad de \u00f6nskar sig i julklapp som sedan skickas till Jultomten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

Den 13:e december firas Lucia. Det \u00e4r en ljusglimt i vinterm\u00f6rkret f\u00f6r n\u00e4r dagarna blir korta p\u00e5 norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Luciasedens ursprung \u00e4r komplext och firandet h\u00e4rstammar fr\u00e5n flera epoker, platser och religioner. Traditionen vi f\u00f6rknippar med dagens luciafirande h\u00e4rstammar fr\u00e5n V\u00e4stsverige, varifr\u00e5n den under 1900-talet har spridit sig \u00f6ver hela landet och s\u00e5 sm\u00e5ningom till \u00f6vriga Norden och ut i v\u00e4rlden.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n
L\u00e4s mer om Lucia h\u00e4r<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Traditionellt \u00e4r det vanligt att skicka julpost. Kring slutet av 1800-talet b\u00f6rjade man ge ut kort med en ny typ av tomtar och svenskarna b\u00f6rjade skicka julkort till n\u00e4ra och k\u00e4ra. Kring mitten av 1900-talet b\u00f6rjade postv\u00e4sendet att s\u00e4lja speciella julfrim\u00e4rken och detta g\u00f6rs \u00e4n idag.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Klassiskt julkort av Jenny Nystr\u00f6m<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Svenskt julfirande<\/h2>\n\n\n\n

Julafton \u00e4r h\u00f6jdpunkten i nordisk jultradition och d\u00e5 kommer ocks\u00e5 jultomten och delar ut julklappar. I bondesamh\u00e4llet var julafton den allra h\u00f6gtidligaste dagen, som p\u00e5minde om Jesu f\u00f6delse. Huset var st\u00e4dat, redskapen iordningst\u00e4llda och arbetet avslutat.<\/p>\n\n\n\n

Den svenska jultomten h\u00e4rstammar fr\u00e5n legender om den fromme St Nicolaus, men b\u00e4r ocks\u00e5 drag av den svenska g\u00e5rdstomten. G\u00e5rdstomten hade ingenting med g\u00e5vor att g\u00f6ra, utan var ett v\u00e4sen som s\u00e5g till att g\u00e5rden och kreaturen sk\u00f6ttes. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet fanns ist\u00e4llet en bocktradition kring jul. D\u00e5 gick ungdomar runt bland g\u00e5rdarna och framf\u00f6rde enklare sk\u00e5despel eller sj\u00f6ng visor och en i s\u00e4llskapet kunde d\u00e5 vara utkl\u00e4dd till bock, ibland med en mask gjord av halm. Som tack f\u00f6r upptr\u00e4dandet fick de mat, dryck och pengar till ett gille som h\u00f6lls i dagarna mellan jul och ny\u00e5r. Under 1800-talet f\u00f6r\u00e4ndrades traditionen gradvis till att en man fr\u00e5n den borgerliga samh\u00e4llsklassen utkl\u00e4dd till bock delade ut julklappar. Bockens roll \u00f6vertogs under slutet av 1800-talet av jultomten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n

Om inte Jultomten kommer med paketen l\u00e4ggs julklapparna ofta under julgranen. <\/p>\n\n\n\n

Traditionen med att ha speciella julgranar i hemmet startade i Tyskland. Den f\u00f6rsta k\u00e4nda kl\u00e4dda granen i Sverige \u00e4r fr\u00e5n 1741 och var kl\u00e4dd med \u00e4pplen, saffranskringlor och vaxljus.<\/p>\n\n\n\n

Idag har de traditionella julgransprydnaderna ersatts av elektriska ljusslingor och blanka, kul\u00f6rta kulor.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

Julen \u00e4r den svenska math\u00f6gtiden nummer ett! Mat och dryck \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga det som verkligen ger \u00e4kta julst\u00e4mning. Det bakas lussekatter (saffransbr\u00f6d), pepparkakor och pepparkakshus, struvor (ett slags friterat bakverk) och v\u00f6rtbr\u00f6d, det tillverkas julgodis som pepparmintskyssar, kn\u00e4ck och hemkokt kola, fisken lutas, k\u00f6ttbullar rullas och julskinkan kokas, risgrynsgr\u00f6ten puttrar p\u00e5 spisen och sist men inte minst lagas det Janssons frestelse – en slags potatisgrat\u00e4ng med ansjovis. <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Sedan har vi ocks\u00e5 traditionen med \u201cDopp i grytan\u201d. Dopp i grytan \u00e4r br\u00f6d som doppats i varmt skinkspad och detta \u00e4r en s\u00e5dan grundmurad svensk tradition att julafton ofta ocks\u00e5 kallas f\u00f6r \u201cDopparedagen\u201d. Det g\u00e5r till s\u00e5 att man tar bort det kalla fettlager som bildats p\u00e5 det avsvalnade spadet man har kokat julskinkan i. Sedan kokas det ned det till en lagom salt buljong och br\u00f6d doppas (oftast v\u00f6rtbr\u00f6d) i spadet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I Sverige best\u00e5r julhelgen av tre dagar – julafton, juldagen och annandag jul. Dessa avl\u00f6ses av \u201cmellandagarna\u201d – dagarna mellan jul och ny\u00e5r och sedan kommer ny\u00e5rshelgen.<\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-4567","articles","type-articles","status-publish","hentry"],"acf":[],"lang":"sv","translations":{"sv":4567,"en":8500},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles\/4567","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/types\/articles"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}