{"id":4748,"date":"2024-03-06T16:09:55","date_gmt":"2024-03-06T15:09:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/?post_type=articles&p=4748"},"modified":"2026-03-09T16:31:29","modified_gmt":"2026-03-09T15:31:29","slug":"svenska-traditioner-pask","status":"publish","type":"articles","link":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/tips-och-guider\/svenska-traditioner-pask\/","title":{"rendered":"Svenska traditioner – P\u00e5sk"},"content":{"rendered":"\n

Att fira p\u00e5sk \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan en judisk tradition som firades till minne av israeliternas utt\u00e5g ur Egypten. I och med kristendomens utbredning b\u00f6rjade de kristna ocks\u00e5 fira p\u00e5sk redan p\u00e5 100-talet, men nu firade man ist\u00e4llet minnet av Jesus uppst\u00e5ndelse.
N\u00e4r p\u00e5sken infaller kan variera med en hel m\u00e5nad mellan olika \u00e5r, men p\u00e5sken infaller alltid mellan den 22 mars och den 25 april.
Sj\u00e4lva p\u00e5skhelgen best\u00e5r idag av sk\u00e4rtorsdagen, l\u00e5ngfredagen, p\u00e5skafton, p\u00e5skdagen och annandag p\u00e5sk.
P\u00e5sken \u00e4r ocks\u00e5 sammanl\u00e4nkad med fastlagen och fastan. Det var p\u00e5 p\u00e5skdagen den katolska fastan upph\u00f6rde.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5skens dagar<\/h2>\n\n\n\n

Sk\u00e4rtorsdag:<\/strong>
Sk\u00e4rtorsdagen i p\u00e5skveckan \u00e4r f\u00f6r kyrkan en reningsdag. Kyrkan firar sk\u00e4rtorsdag till minne av den f\u00f6rsta nattvarden. Det \u00e4r ocks\u00e5 den dag som – enligt gammal folktro – alla h\u00e4xor ska fara till Bl\u00e5kulla. Det g\u00e4ller allts\u00e5 att g\u00f6mma kvastar, st\u00e4nga skorstensspj\u00e4ll och skjuta med gev\u00e4rsskott (i dag sm\u00e4llare) i luften. Allt f\u00f6r att skr\u00e4mma h\u00e4xorna. L\u00e5ngt in p\u00e5 1700-talet var det f\u00f6rbjudet att arbeta p\u00e5 sk\u00e4rtorsdagen. Man fick inte hugga ved, och inte heller spinna ull eller tv\u00e4tta kl\u00e4der. \u201dVar det n\u00e5gon som tv\u00e4ttade p\u00e5 sk\u00e4rtorsdag, s\u00e5 tv\u00e4ttade de h\u00e4xans s\u00e4rk\u201d<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5ngfredag:<\/strong>
L\u00e5ngfredagen \u00e4r sorgens dag, Jesus d\u00f6dsdag, d\u00e5 inga on\u00f6diga sysslor fick utf\u00f6ras och det l\u00e5ngt in i v\u00e5r tid var f\u00f6rbjudet med offentliga tillst\u00e4llningar. Faktiskt \u00e4nda fram till 1969 g\u00e4llde oskrivna lagar om att man inte skulle utf\u00f6ra on\u00f6diga sysslor, alla barn skulle vara lugna och helst inte leka f\u00f6r h\u00f6gljutt, maten var enkel och radio och s\u00e5 sm\u00e5ningom TV:n skulle helst vara avst\u00e4ngda. Aff\u00e4rer, restauranger och biografer var st\u00e4ngda.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5skafton:<\/strong>
P\u00e5 p\u00e5skafton blev det genast lite roligare. I Sverige idag b\u00f6rjar vi fira direkt p\u00e5 dagen p\u00e5 p\u00e5skaftonen, aftonen f\u00f6re h\u00f6gtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton, men enligt gammal sed ska man egentligen v\u00e4nta till midnatt mot p\u00e5skdagen. Det var d\u00e5 som p\u00e5sken enligt traditionen b\u00f6rjade genom Kristi uppst\u00e5ndelse fr\u00e5n de d\u00f6da. D\u00e5 var \u00e4ntligen den l\u00e5nga fastan \u00f6ver och nu fick man \u00e4ta gott igen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5skdagen:<\/strong>
P\u00e5skdagen \u00e4r den kristna kyrkans st\u00f6rsta dag. D\u00e5 firas att Jesus \u00e4r uppst\u00e5nden fr\u00e5n de d\u00f6da och p\u00e5skdagen g\u00e5r i gl\u00e4djens tecken.<\/p>\n\n\n\n

Annandag p\u00e5sk:<\/strong>
P\u00e5 annandag p\u00e5sk forts\u00e4tter gl\u00e4djen i helgfirandet. F\u00f6rr var ofta den h\u00e4r dagen ungdomarnas egen dag, d\u00e5 beh\u00f6vde det ju inte vara lugnt och stilla l\u00e4ngre utan man kunde ist\u00e4llet dansa och roa sig.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n\n

P\u00e5sktraditioner<\/h2>\n\n\n

P\u00e5sktraditionerna har med tiden \u00e4ndrats till att handla mindre om religion och mer om att vara lediga. Traditionerna runt p\u00e5skfirandet finns dock i m\u00e5ngt och mycket kvar \u2013 vi pyntar i gult och dekorerar hemmet med sm\u00e5 kycklingar, p\u00e5skris, m\u00e5lade \u00e4gg och blommor. Vi \u00e4ter p\u00e5skbord, ungef\u00e4r som julens julbord, men med betydligt mer \u00e4gg. Lamm p\u00e5 p\u00e5skbordet symboliserar Jesus offer och \u00e4r en av de allra vanligaste matr\u00e4tterna vid p\u00e5sk vilket ocks\u00e5 h\u00e4nger ihop med att f\u00e5ren f\u00f6der sina lamm p\u00e5 v\u00e5rkanten och d\u00e5 blir tillg\u00e5ngen p\u00e5 lamm god.
Vi ordnar ocks\u00e5 \u00e4ggjakt och mumsar i oss godis ur p\u00e5sk\u00e4gg som kan delas ut av p\u00e5skk\u00e4rringar eller p\u00e5skharar.<\/p>\n\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

P\u00e5sk\u00e4gg<\/h2>\n\n\n\n

\u00c4gg i olika former \u00e4r ett viktigt inslag under p\u00e5skhelgen \u2013 som mat, till prydnad och som g\u00e5vor i form av p\u00e5sk\u00e4gg fyllda med godis. \u00c4gg ses som en symbol f\u00f6r p\u00e5nyttf\u00f6delse och evigt liv och markerar p\u00e5skens budskap om uppst\u00e5ndelsen.<\/p>\n\n\n\n

Det finns \u00e4ven andra anledningar till att vi \u00e4ter s\u00e5 mycket \u00e4gg till p\u00e5sk. N\u00e4r Sverige var ett katolskt land var vi f\u00f6rbjudna att \u00e4ta \u00e4gg under den 40 dagar l\u00e5nga fastan. Fastan r\u00e5kar sammanfalla med den period d\u00e5 tamf\u00e5glarna v\u00e4rper som mest. Eftersom all mat som inneh\u00f6ll \u00e4gg var f\u00f6rbjuden under fastan hade man ett stort lager av \u00e4gg till p\u00e5sken och d\u00e4rf\u00f6r \u00e5t man desto fler vid p\u00e5sk n\u00e4r det blev till\u00e5tet igen. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 p\u00e5sken anv\u00e4nds \u00e4ggen till allt m\u00f6jligt, vi \u00e4ter vanliga \u00e4gg och choklad\u00e4gg, m\u00e5lar, g\u00f6mmer och letar sedan efter de dekorerade \u00e4ggen. \u00c4ggen finns \u00f6verallt som dekoration och s\u00e5 klart anv\u00e4nds de i matlagning. M\u00e5lade och dekorerade \u00e4gg gavs ofta bort till v\u00e4nner och bekanta vid p\u00e5sk. Att ge varandra p\u00e5sk\u00e4gg p\u00e5 p\u00e5skafton \u00e4r en europeisk sed, sedan i varje fall 1700-talet. <\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r traditionen lever kvar, men idag \u00e4r p\u00e5sk\u00e4gget inte l\u00e4ngre ett m\u00e5lat h\u00f6ns\u00e4gg, utan ett papp\u00e4gg fyllt med godis. De f\u00f6rsta papp\u00e4ggen gjordes  i Tyskland under 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n\n

P\u00e5skris och p\u00e5skblommor<\/h2>\n\n\n

P\u00e5skris \u00e4r bj\u00f6rkris som plockas in och s\u00e4tts i vatten och som s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00e5r sm\u00e5 blad. Riset pryds med f\u00e4rgade fj\u00e4drar eller annat f\u00e4rgglatt pynt och finns i n\u00e4stan varje hem runt p\u00e5sk. \u00c4ven narcisser och p\u00e5skliljor har funnits i v\u00e5ra hem vid p\u00e5sk \u00e4nda sedan 1800-talet. Narcissen symboliserar uppst\u00e5ndelsen, p\u00e5skliljan symboliserar renhet och oskuld.
F\u00f6rr i tiden anv\u00e4nde husbonden p\u00e5skriset till att sl\u00e5 barnen och tj\u00e4nstefolket med p\u00e5 l\u00e5ngfredagen. Detta f\u00f6r att de skulle komma ih\u00e5g hur Jesus hade pl\u00e5gats p\u00e5 korset.<\/p>\n\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n\n

P\u00e5skk\u00e4rringar<\/h2>\n\n\n

Idag kl\u00e4s sm\u00e5 barn kl\u00e4s ut till h\u00e4xor och p\u00e5skgubbar och h\u00e4lsar p\u00e5 hos grannarna och \u00f6nskar glad p\u00e5sk och \u00f6verl\u00e4mnar egenh\u00e4ndigt ritade p\u00e5skbrev. H\u00e4r finns olika traditioner i landet – p\u00e5 vissa st\u00e4llen hoppas barnen p\u00e5 att f\u00e5 godis i geng\u00e4ld f\u00f6r p\u00e5skbrevet, men p\u00e5 andra st\u00e4llen \u00e4r p\u00e5skbrevet ist\u00e4llet fyllt med godis och kastas in genom d\u00f6rren medan den utkl\u00e4dda \u00f6verl\u00e4mnaren ropar \u201cGLAD P\u00c5SK\u201d och sedan springer d\u00e4rifr\u00e5n.
Traditionen med p\u00e5skk\u00e4rringar bygger p\u00e5 gammal folktro men skiljer sig mycket fr\u00e5n de h\u00e4xor man trodde p\u00e5 under 1600-talet som enligt vittnesm\u00e5l fl\u00f6g till Bl\u00e5kulla vid p\u00e5sk. De f\u00f6rsta noteringarna om p\u00e5skk\u00e4rringar kommer fr\u00e5n slutet av 1800-talet, men det var f\u00f6rst p\u00e5 1900-talet denna tradition fick st\u00f6rre spridning i landet.<\/p>\n\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n\n

P\u00e5skharen<\/strong><\/h2>\n\n\n

Traditionen med P\u00e5skharen tros ha uppkommit genom att man helt enkelt sett fel d\u00e5 gamla illustrationer eller tyska bilder av det bibliska p\u00e5sklammet ska ha sett ut som en hare. Traditionen med p\u00e5skharen som kommer med p\u00e5sk\u00e4gg till barnen eller g\u00f6mmer en massa \u00e4gg i tr\u00e4dg\u00e5rden, \u00e4r ursprungligen en tysk tradition med anor fr\u00e5n 1600-talet.
P\u00e5 1850-talet lanserades p\u00e5skharen och p\u00e5sk\u00e4ggen p\u00e5 bred front i Tyskland av godis- och leksaksindustrin. P\u00e5skharen kom till oss p\u00e5 1900-talet fr\u00e5n Tyskland, men har inte riktigt f\u00e5tt f\u00e4ste. Kycklingar, \u00e4gg, h\u00f6nor, tuppar och p\u00e5skk\u00e4rringar \u00e4r vanligare p\u00e5skmotiv \u00e4n haren.<\/p>\n\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

P\u00e5skeldar<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5skeld eller p\u00e5skbrasa \u00e4r en utomhusbrasa som vanligtvis t\u00e4nds p\u00e5 p\u00e5skaftonskv\u00e4llen. P\u00e5skbrasan \u00e4r k\u00e4nd i Sverige och Finland sedan 1700-talet. Seden har varit vanligast f\u00f6rekommande i v\u00e4stra Sverige, fr\u00e4mst i V\u00e4sterg\u00f6tland, Bohusl\u00e4n, Halland, s\u00f6dra V\u00e4rmland och v\u00e4stra Sm\u00e5land. P\u00e5skeldarna skulle skr\u00e4mma bort h\u00e4xorna som var p\u00e5 v\u00e4g till eller fr\u00e5n Bl\u00e5kulla under p\u00e5sken. F\u00f6rr b\u00f6rjade man tidigt, redan efter tjugondag Knut, att samla ihop utkastade julgranar och liknande till p\u00e5skbrasan. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure><\/div>","protected":false},"author":20,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-4748","articles","type-articles","status-publish","hentry"],"acf":[],"lang":"sv","translations":{"sv":4748,"en":8721},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles\/4748","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/types\/articles"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4748"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}