{"id":7788,"date":"2024-04-30T09:30:45","date_gmt":"2024-04-30T07:30:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/?post_type=articles&p=7788"},"modified":"2025-01-29T14:40:15","modified_gmt":"2025-01-29T13:40:15","slug":"fira-svensk-midsommar","status":"publish","type":"articles","link":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/tips-och-guider\/fira-svensk-midsommar\/","title":{"rendered":"Svenska traditioner: Midsommar"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r firas midsommar?<\/h2>\n\n\n\n

Midsommar \u00e4r en av de mest \u00e4lskade och traditionsrika h\u00f6gtiderna i Sverige. Den firas varje \u00e5r runt den 21 juni och markerar sommarsolst\u00e5ndet, d\u00e5 dagen \u00e4r som l\u00e4ngst och natten som kortast. Midsommarafton anses vara en av de viktigaste h\u00f6gtiderna och \u00e4r fylld med gl\u00e4dje, festligheter och symbolik.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att fastst\u00e4lla exakt n\u00e4r midsommarfirandet b\u00f6rjade i Sverige, eftersom det har sitt ursprung i mycket gamla hedniska traditioner d\u00e4r man firade sommarsolst\u00e5ndet och hyllade solen och naturens fruktbarhet. Dessa hedniska ritualer och festligheter var vanligt f\u00f6rekommande runt om i Europa, bland annat hos de folkgrupper som bodde p\u00e5 den skandinaviska halv\u00f6n. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Under medeltiden inf\u00f6rdes kristendomen i Sverige och midsommarfirandet fick en koppling till Johannes D\u00f6parens f\u00f6delse och firades d\u00e5 ist\u00e4llet p\u00e5 Johannes d\u00f6parens dag den 24 juni.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1953 best\u00e4mdes det att midsommardagen alltid skulle firas p\u00e5 en l\u00f6rdag, f\u00f6r att b\u00e4ttre passa in i arbetsveckan. Midsommardagen \u00e4r nu r\u00f6rlig mellan den 20 och 26 juni och midsommarafton mellan den 19 och 25 juni.<\/p>\n\n\n\n

Midsommarfirandet genom tiderna<\/h2>\n\n\n\n

Under 1800-talet blev det alltmer popul\u00e4rt att fira midsommar, d\u00e5 det \u00e4ven kom att associeras med svensk nationalromantik och intresset f\u00f6r folklig kultur och tradition. F\u00f6rfattare och konstn\u00e4rer som till exempel August Strindberg och Carl Larsson bidrog till att popularisera och sprida bilden av det traditionella svenska midsommarfirandet.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n slutet av 1800-talet finns uppteckningar som ber\u00e4ttar om hur midsommarfirandet gick till i d\u00e5tidens bondemilj\u00f6. Till att b\u00f6rja med skulle huset st\u00e4das, alla textilier skulle v\u00e4dras och g\u00e5rdsplanen g\u00f6ras fin. Man smyckade med blommor och l\u00f6v fr\u00e5n bj\u00f6rk eller andra tr\u00e4d b\u00e5de inomhus och utomhus. Man kunde ocks\u00e5 str\u00f6 golven med l\u00f6v som var vackra att se p\u00e5 och doftade gott och man st\u00e4llde l\u00f6vruskor utanf\u00f6r d\u00f6rren. Festplatserna och \u00e4ven de vagnar eller b\u00e5tar som man skulle f\u00e4rdas i till festplatsen l\u00f6vades. I st\u00e4derna h\u00f6lls l\u00f6vmarknader strax f\u00f6re midsommar, d\u00e4r b\u00f6nderna fr\u00e5n landsbygden s\u00e5lde l\u00f6vruskor till stadsborna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Midsommaren i folktron<\/h2>\n\n\n\n

I bondesamh\u00e4llet var midsommarfirandet f\u00f6rknippat med k\u00e4rlek och erotik. Den magiska natten h\u00f6rde fr\u00e4mst ungdomen till och man skulle dansa tills solen gick upp. Kyrkan och pr\u00e4sterskapet riktade i perioder h\u00e5rd kritik mot festligheterna eftersom de ans\u00e5gs f\u00f6ra med sig osedligt uppf\u00f6rande. Detta tvingade ibland fram f\u00f6r\u00e4ndringar i traditionerna, men man lyckades aldrig utpl\u00e5na dem helt.
Dansplatserna varierade. Om man inte hade n\u00e5gon midsommarst\u00e5ng, eller ville dra sig undan fr\u00e5n firandet d\u00e4r det fanns en st\u00e5ng, kunde dansen h\u00e5llas p\u00e5 en annan plats som var plan nog att sv\u00e4nga om p\u00e5 till exempel vid en k\u00e4lla, p\u00e5 en loge eller i en v\u00e4gkorsning.<\/p>\n\n\n\n

I bondesamh\u00e4llets folktro var midsommarnatten en av \u00e5rets mest magiska n\u00e4tter, d\u00e5 naturen fl\u00f6dade av kraft. Man trodde att gr\u00e4nsen mellan m\u00e4nniskornas v\u00e4rld och det \u00f6vernaturligas rike var tunnare \u00e4n vanligt och det finns m\u00e5nga ber\u00e4ttelser om fantastiska saker som kunde h\u00e4nda denna natt. Till exempel sades att l\u00e4kev\u00e4xter var extra kraftfulla under midsommarnatten.
Midsommar var ju k\u00e4rlekens h\u00f6gtid och ville man veta vem man skulle leva med var detta r\u00e4tt tidpunkt. En form av midsommarmagi finns fortfarande kvar i dag, n\u00e4mligen att plocka blommor att l\u00e4gga under kudden f\u00f6r att dr\u00f6mma om den man ska gifta sig med. Enligt traditionen ska blommorna plockas under tystnad. Antalet blommor varierar, men det vanligaste \u00e4r att man plockar sju eller nio sorters blommor. Ibland s\u00e4ger ocks\u00e5 traditionen att man ska kl\u00e4ttra \u00f6ver lika m\u00e5nga g\u00e4rdsg\u00e5rdar som man plockar blommor. Detta kan ses som en symbolisk gr\u00e4ns\u00f6verskridning mellan den vanliga v\u00e4rlden och det \u00f6vernaturliga.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Midsommardaggen var ocks\u00e5 eftertraktad och gick man barfota i den skulle man h\u00e5lla sig stark och frisk under \u00e5ret. Daggen samlades ocks\u00e5 f\u00f6r att bota sjukdomar och f\u00f6r att f\u00e5 br\u00f6d och \u00f6l att j\u00e4sa ordentligt under \u00e5ret. 
Midsommar var ocks\u00e5 en l\u00e4mplig tid f\u00f6r skatts\u00f6kare. Det sades att f\u00f6rtrollade skatter d\u00e5 steg upp ur jorden och blev synliga f\u00f6r m\u00e4nniskor. Om man lyckades vara tyst kunde man f\u00e5 tag i dem \u2013 br\u00f6t man tystnaden f\u00f6rsvann de d\u00e4remot f\u00f6r alltid. Sp\u00e5domar och varsel var vanliga i bondesamh\u00e4llet. De stora h\u00f6gtiderna under \u00e5ret ans\u00e5gs l\u00e4mpa sig s\u00e4rskilt v\u00e4l f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga framtiden. <\/p>\n\n\n\n

Midsommarst\u00e5ngen<\/h2>\n\n\n\n

Midsommarst\u00e5ngen kom f\u00f6rmodligen till Sverige fr\u00e5n Tyskland under medeltiden och finns belagd i avbildningar fr\u00e5n 1600-talet. Den kallas ibland f\u00f6r majst\u00e5ng, eftersom den i Tyskland och p\u00e5 \u00f6vriga kontinenten reses i samband med f\u00f6rstamajfirandet, men p\u00e5 grund av att Sverige har ett kyligare klimat och att l\u00f6ven ofta \u00e4nnu inte slagit ut i b\u00f6rjan p\u00e5 maj flyttades traditionen fram till midsommar. 
P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i bondesamh\u00e4llet reste man midsommarst\u00e5ngen tillsammans och roade sig med dans och lekar omkring densamma. Dess utseende skiftade; det har funnits m\u00e5nga varianter av form, storlek, utsmyckning och hur kransarna skulle h\u00e4ngas. L\u00f6v h\u00f6rde till de vanligaste dekorationerna men \u00e4ven exempelvis pappersband och f\u00e4rgade \u00e4ggskal f\u00f6rekom.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Att resa midsommarst\u00e5ngen \u00e4r \u00e4n idag en ceremoniell handling som utf\u00f6rs gemensamt av deltagarna i firandet p\u00e5 midsommarafton. Midsommarst\u00e4nger reses p\u00e5 allm\u00e4nna platser som parker eller bygdeg\u00e5rdar, men ocks\u00e5 i privata tr\u00e4dg\u00e5rdar. St\u00e5ngen \u00e4r vanligtvis tillverkad av tr\u00e4 och kan vara upp till flera meter h\u00f6g och \u00e4r rikt dekorerad med gr\u00f6nska, blommor och f\u00e4rgglada band. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ng- och ringlekar och l\u00e5ngdans runt midsommarst\u00e5ngen var (och \u00e4r fortfarande) vanligt. D\u00e4remot lekte man inte \u201dSm\u00e5 grodorna\u201d –\u00a0 den lek som har kommit att bli n\u00e4stan en nationalsymbol f\u00f6r svenskt midsommarfirande. Den finns inte med i uppteckningar om folkliga lekar fr\u00e5n 1800-talet utan skapades troligen n\u00e5gon g\u00e5ng i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet p\u00e5 N\u00e4\u00e4s kursg\u00e5rd utanf\u00f6r G\u00f6teborg. d\u00e4r\u00a0 l\u00e4rde ut b\u00e5de sl\u00f6jd och lekar f\u00f6r att bevara bondesamh\u00e4llets kultur, men skapade ocks\u00e5 nya lekar avsedda att anv\u00e4ndas i pedagogisk verksamhet. Till den senare kategorin h\u00f6r allts\u00e5 \u201dSm\u00e5 grodorna\u201d, som trycktes f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1922 i \u201cS\u00e5nglekar fr\u00e5n N\u00e4\u00e4s\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Midsommarmaten<\/h2>\n\n\n\n

Maten som serverades vid midsommar skulle vara extra festlig, men vad man \u00e5t varierade beroende p\u00e5 var i landet man bodde och tillg\u00e5ngen p\u00e5 olika livsmedel.\u00a0
Idag \u00e4r ingen midsommar i Sverige komplett utan gravad lax och sill. Dessa tv\u00e5 r\u00e4tter \u00e4r stapelvaror p\u00e5 det svenska midsommarbordet. Gravad lax \u00e4r r\u00e5 lax som marinerats i en blandning av salt, socker och dill. Det finns ett brett urval av sill i olika inl\u00e4ggningar som till exempel l\u00f6ksill, senapssill och vitl\u00f6kssill. Till detta \u00e4ts kokt f\u00e4rskpotatis som med f\u00f6rdel serveras med sm\u00f6r eller gr\u00e4ddfil och dill eller gr\u00e4sl\u00f6k.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/p><\/div>

<\/i><\/div><\/div><\/div>

<\/p><\/div>

<\/i><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\n\n\n\n

Till maten serveras g\u00e4rna snaps vilket \u00e4r en kryddad spritdryck som finns i olika varianter och som g\u00e4rna intas efter en liten s\u00e5ng – en s\u00e5 kallad snapsvisa. Snapsvisorna h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1800-talet, med anor i den \u00e4ldre traditionen av dryckesvisor och \u00e4r en typiskt svensk f\u00f6reteelse. Det \u00e4r bara i Sverige och i svenska Finland som man forts\u00e4tter att skapa och sjunga snapsvisor, oftast baserade p\u00e5 en k\u00e4nd melodi, men med nya ord.
Midsommarm\u00e5ltiden avslutas sedan p\u00e5 klassiskt vis med jordgubbar och l\u00e4ttvispad gr\u00e4dde eller kanske en h\u00e4rlig jordgubbst\u00e5rta.<\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-7788","articles","type-articles","status-publish","hentry"],"acf":[],"lang":"sv","translations":{"sv":7788,"en":7827},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles\/7788","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/articles"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/types\/articles"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/arvika\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7788"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}