{"id":913,"date":"2021-04-29T11:17:00","date_gmt":"2021-04-29T09:17:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/visitvarmland-org\/?post_type=news&p=913"},"modified":"2024-06-03T17:47:15","modified_gmt":"2024-06-03T15:47:15","slug":"besoksnaringskartan-ritas-om-i-sparen-av-pandemin","status":"publish","type":"news","link":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/corporate\/nyheter\/besoksnaringskartan-ritas-om-i-sparen-av-pandemin\/","title":{"rendered":"Bes\u00f6ksn\u00e4ringskartan ritas om i sp\u00e5ren av pandemin"},"content":{"rendered":"\n

Roger Marjavaara \u00e4r docent i kulturgeografi med inriktning mot turism. Han publicerar intressanta resultat, bland annat p\u00e5 LinkedIn. H\u00e4r kommer ett urval av hans senaste inl\u00e4gg i of\u00f6rvanskad form.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5 inte \u00f6ver \u00e5n efter vatten<\/h2>\n\n\n\n

G\u00e5 inte \u00f6ver \u00e5n efter vatten! Kartan visar den st\u00f6rsta geografiska marknaden g\u00e4llande kommersiella \u00f6vernattningar bland Sveriges kommuner, 2019. Detta \u00e5r var det senaste hel\u00e5ret f\u00f6re Covid-19 pandemin och visar ett n\u00e5gorlunda \u201cnormal\u00e5r\u201d. Detta till trots, \u00e4r fortfarande en f\u00f6rkrossande majoritet av Sveriges kommuner dominerade av Svenska turister. I 236 av 240 (50 kommuner redovisas ej) kommuner \u00e4r svenska turister den st\u00f6rsta gruppen. I 3 kommuner (Str\u00f6mstad, \u00c5rj\u00e4ng och Eda) \u00e4r de Norska turisterna st\u00f6rst. I Tingsryd \u00e4r Tyskarna st\u00f6rst, vilket g\u00f6r denna kommun helt unik i Sverige. Sifforna f\u00f6r 2020 visar att ingen (!) kommun har annat \u00e4n Svenskar som st\u00f6rsta grupp. Givetvis som en effekt av st\u00e4ngda gr\u00e4nser och minskat internationellt resande. Slutsatsen \u00e4r att det \u00e4r v\u00e5ra egna inv\u00e5nare som inte bara idag utan \u00e4ven innan pandemin \u00e4r de som b\u00e4r upp Svensk turismn\u00e4ring. Givetvis \u00e4r utl\u00e4ndska turister viktiga, och det bidrar till ett infl\u00f6de av konsumtion till Sverige, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 de svenska turisterna som dominerar, och kommer kanske g\u00f6ra det under l\u00e5ng tid fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Kartan f\u00f6r utlandsmarknaderna ritas om<\/h2>\n\n\n\n

”Fr\u00e5n ett duopol till ett lappt\u00e4cke! S\u00e5 kan man sammanfatta utvecklingen av den utl\u00e4ndska turismen i Sverige f\u00f6re och under Covid-19 pandemin. 2019 dominerade Norge och Tyskland den utl\u00e4ndska turismen i Sverige. I Sammanlagt 200 av landets 290 kommuner var n\u00e5gon av dessa tv\u00e5 den st\u00f6rsta utl\u00e4ndska marknaden. Till 2020 hade Norge tappat dominansen i 60 kommuner. F\u00f6r Tyskland var tappet 7. Resultatet \u00e4r att andra marknader har blivit viktiga f\u00f6r m\u00e5nga kommuner. Exempelvis \u00e4r Danmark nu st\u00f6rst i 38 kommuner (12, 2019). Polen har \u00f6kat fr\u00e5n 6 till 14 kommuner, och USA fr\u00e5n 5 till 21 (!). Intressant \u00e4r att USA \u00e4r st\u00f6rst i m\u00e5nga stora st\u00e4der: \u00a0Stockholm, Solna, Lule\u00e5, Ume\u00e5, Sundsvall, V\u00e4ster\u00e5s, \u00d6rebro, V\u00e4xj\u00f6 m.fl. \u00c4ven Storbritannien har \u00f6kat fr\u00e5n 3 till 13 kommuner. Tyskland dominerar i traditionell starka tyska omr\u00e5den, s\u00e5som Sm\u00e5land och \u00d6sterg\u00f6tland. Norge har fortfarande sin dominans i V\u00e4stsverige. Danmark har \u201d\u00e5tertagit\u201d Sk\u00e5ne. I \u00f6vrigt spridda skurar. Portugal st\u00f6rst i Vindeln och Ulricehamn\u2026..?”<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Turismsverige f\u00f6re och under Corona. <\/h2>\n\n\n\n

”Turismsverige f\u00f6re och under Corona. Sverige har tappat hela 23,3 miljoner g\u00e4stn\u00e4tter 2019-2020. Men hur ser geografin ut? Kartan visar den procentuella f\u00f6r\u00e4ndringen av kommersiella g\u00e4stn\u00e4tter i Svenska kommuner 2019-2020. \u00c5tta av Sveriges kommuner minskar mer \u00e4n 60% och den kommun som tappar mest \u00e4r Vimmerby (-74%). Stockholm finns med p\u00e5 listan av kommuner som tappar mest (-63%). Storst\u00e4derna tappar mycket men vissa angr\u00e4nsande kommuner utanf\u00f6r storst\u00e4derna har faktiskt \u00f6kat (!), exempelvis Eker\u00f6 och Vaxholm. Totalt 13 kommuner som \u00f6kar. Kommuner med m\u00e5nga utl\u00e4ndska g\u00e4stn\u00e4tter och destinationer som \u00e4r stora magneter f\u00f6rlorar mycket. Destinationer som har en dominans av Svenska turister har klarat sig b\u00e4ttre. Kalix (-61%) vet jag inte vad det beror p\u00e5, trots att jag bott d\u00e4r (!). N\u00e5gon? Annars…..analysera p\u00e5 bara.\u00a0

Observera att detta \u00e4r kommersiella g\u00e4stn\u00e4tter. Allts\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n all turism.”<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Handel som drivkraft f\u00f6r turism<\/h2>\n\n\n\n

”Vi vet att handel \u00e4r en viktig drivkraft f\u00f6r turism. M\u00e5nga reser l\u00e5nga distanser enkomt f\u00f6r att handla. Andra reser till olika destinationer f\u00f6r andra syften, men spenderar mycket pengar i detaljhandeln under sin resa. Det finns i detta sammanhang en diskussion om vad som drar turister, kedjebutiker som finns n\u00e4stan \u00f6verallt eller unika butiker? Denna karta sammanforgar dessa tv\u00e5 variabler: andelen kedjebutiker och handelsindex (in- eller utfl\u00f6de av konsumtion). Som vi ser \u00e4r kedjekoncentrationen relativt h\u00f6g i Sveriges kommuner, och det \u00e4r f\u00e5 kommuner som kan kombinera en l\u00e5g niv\u00e5 av kedjekoncentration med ett h\u00f6gt handelsindex. Undantag \u00e4r Falkenberg (Ullared), Ving\u00e5ker (VFO) och Str\u00f6mstad (gr\u00e4nshandeln). \u00c4ven Borgholm har stor oms\u00e4ttning i detaljhandeln men relativt f\u00e5 kedjebutiker. Tolkningen av Tomelilla \u00f6verl\u00e5ter jag till de som kan. I \u00f6vrigt har de regionala centran h\u00f6g kedjekoncentration och h\u00f6ga index. Det \u00e4r \u00e4ven h\u00f6g kedjekoncentration i m\u00e5nga sm\u00e5 kommuner, med l\u00e5ga index.

K\u00e4lla: Handelsfakta, 2021. ”<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

G\u00e4stn\u00e4tter i Fritidshus<\/h2>\n\n\n\n

”Att m\u00e4ta och kartl\u00e4gga turism \u00e4r vanskligt, d\u00e5 det ofta saknas statistik. Det som finns \u00e4r exempelvis kommersiella g\u00e4stn\u00e4tter. Detta \u00e4r dock l\u00e5ngt ifr\u00e5n all turism. Som vi vet finns stora volymer kopplade till \u00f6vernattningar hos sl\u00e4kt och v\u00e4nner, vilka inte registreras. S\u00e5 \u00e4r det \u00e4ven med privatg\u00e4da fritidshus. Fritidshusturism har ben\u00e4mnts som ”The hidden giant of tourism”, d\u00e5 den \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n m\u00e5nga andra \u00f6vernattninsformer. Fr\u00e5gan \u00e4r hur stor den \u00e4r och hur geografin ser ut? Denna karta \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att uppskatta antalet g\u00e4stn\u00e4tter i fritidshus i Sveriges kommuner. Den visar endast g\u00e4stn\u00e4tter i fritidshus som \u00e4gs av personer som inte bor i respektive kommun, och belyser d\u00e5 endast infl\u00f6det till kommunen och underskattar d\u00e5 totalvolymen. Observera att detta \u00e4r en ganska enkel ber\u00e4kning, men den visar \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 en annan geografi \u00e4n den vi \u00e4r van att se. H\u00e4r \u00e4r det inte storst\u00e4der, eller st\u00f6rre st\u00e4der som \u00e4r turistmagneterna, utan det \u00e4r landsbygden. Se f\u00f6rklaringen i kartan r\u00f6rande definitioner och metod. Utlands\u00e4gda fritidshus inr\u00e4knade.”<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Fritidshusens betydelse f\u00f6r turism<\/h2>\n\n\n\n

”Nu stundar p\u00e5sken och m\u00e5nga i Sverige, men \u00e4ven fr\u00e5n utlandet har sitt Svenska fritidshus som m\u00e5l. I Coronaider uppfattas detta som en s\u00e4ker form av turism. Sj\u00e4lvhus\u00e5ll och m\u00f6jlighet till isolering bidrar. Jag har tidigare postat kartor p\u00e5 g\u00e4stn\u00e4tter i fritidshus, men denna \u00e4r en skattning av fritidshusens relativa betydelse f\u00f6r turismen i olika kommuner i Sverige. Vad ser vi d\u00e5? Landsbygden \u00e4r m\u00e5let f\u00f6r denna form av turism och h\u00e4r \u00e4r den viktig. Vi ser \u00e4ven att landsbygden i n\u00e4rhet till t\u00e4tbefolkade omr\u00e5den gynnas, speciellt d\u00e5 destinationer som inte har s\u00e5 m\u00e5nga andra bes\u00f6ksanledningar. Detta belyser att platser som ibland beskrivs som relativt oattraktiva, faktiskt \u00e4r det omv\u00e4nda, beroende p\u00e5 vad man v\u00e4ljer att beskriva. Exempel \u00e4r m\u00e5nga, ganska oansenliga kommuner som s\u00e4llan uppm\u00e4rksammas: Robertsfors, Valdemarsvik, Gnesta, Mark och Nordanstig. Bara f\u00f6r att man har f\u00e5 g\u00e4stn\u00e4tter p\u00e5 hotell betyder inte att platsen \u00e4r oattraktiv. Second homes – the hidden giant of tourism. Glad P\u00e5sk!”<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4lla Roger Marjavaara,\u00a0Associate Professor in human geography<\/em><\/em><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"template":"","class_list":["post-913","news","type-news","status-publish","hentry"],"acf":[],"lang":"sv","translations":{"sv":913},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/corporate\/wp-json\/wp\/v2\/news\/913","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/corporate\/wp-json\/wp\/v2\/news"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/corporate\/wp-json\/wp\/v2\/types\/news"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/corporate\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visitvarmland.com\/corporate\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=913"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}