Att arbeta med tillgänglighet handlar om att skapa upplevelser som fler kan ta del av – oavsett funktionsvariation, språk eller tidigare erfarenheter. Det handlar om tydlig information, anpassade miljöer och ett inkluderande bemötande. Genom att göra det lättare att hitta, förstå och använda din tjänst, breddar du din målgrupp och visar omtanke. Tillgänglighet är inte bara en rättighetsfråga – det är också en konkurrensfördel.
Symboler beskriver tillgängligheten
På bland annat visitvarmland.com kan användaren filtrera huruvida en aktör är tillgänglig utifrån åtta standardiserade symboler. Symbolerna är framtagna av validerad tillgänglighetskonsult inom ett tillgänglighetsprojekt av Regionförbundet Kalmar län, Region Jönköpings län, Destination Småland samt Smålands Turism.
Att som besöksaktör presentera sin verksamhet med stöd av symbolerna är frivilligt men kan stärka upp din konkurrenskraft. Den potentiella besökaren kan i förväg i lugn och ro planera sitt besök i och med att symbolerna signalerar att ett antal kriterier är uppfyllda. För att till exempel kunna få ha symbolen ”tillgänglig parkeringsplats” vid sin beskrivning ska placeringen av parkeringsplatsen vara högst 25 meter från huvudentrén.
Ikoner för tillgänglighet inom besöksnäringen i Värmland
Tillgängligt för rullstolsburen
- Vid entré: Inom 5 meter, möjligt att sitta skyddad inom synhåll för taxi mm.
- Entré: Jämn markbeläggning, utrymmet innanför entrédörren är utformat så passage med rullstol är möjligt.
- Entrédörr: Ringklocka eller dörröppnare finns, dörrbredd minst 80 centimeter, tröskel lägre än 2,5 centimeter.
- Ramper: Minst 130 centimeter bred, ledstång 2 decimeter före och efter rampen, utrymme så rullstol ej står i vägen när dörren öppnas, friytan vid entrédörrens öppningssida minst 70 centimeter.
- Inomhus: Trösklar lägre än 2,5 centimeter, dörrbredd minst 76 centimeter, minsta bredd på kommunikationsväg 130 centimeter, 80 centimeter vid pelare.
- Receptionsdisk: Del av disken höjd 75‐80 centimeter.
- Samlingslokal: Scen/Podium nås lätt i rullstol, integrerade fasta platser för rullstolsburna som också ger samma möjlighet att se och höra.
- Mötesrum: rummet kan möbleras så att rullstolsburna kan delta i möten.
Tillgängligt för synnedsatta
- Till entré: Möjligt att sitta skyddad inom synhåll för taxi mm.
- Entré: Tydlig skyltning med god kontrast och stora bokstäver.
- Yttertrappa: Första och sista trappsteget är markerat, ledstång finns, ledstång 3 decimeter före och efter trappa.
- Entrédörr: Kontrastmarkerad dörr, vid automatisk slagdörr är svepytan markerad på golvet, glasdörr är markerad.
- Inomhusmiljö: Ljus inredningsfärg med kontraster och/eller markeringar, ljudligt brandalarm, ledarhund välkommen.
- Innetrappa: Första och sista trappsteget markerat, ledstång finns, ledstång 3 decimeter före och efter trappa.
- Receptionsdisk: Väl synlig från entrén och lätt att hitta
Tillgängligt för hörselnedsatta
- Hörslinga finns i samlingslokal och mötesrum.
Tillgänglig toalett
- Kontrasterande dörr och inredning
- Larmknappar som nås från rullstol eller toalettstol
- Yta minst 160×160 centimeter
- Dörrbredd minst 80 centimeter
- Toalettsitthöjd 46‐50 centimeter
- Stödhandtag på båda sidor
- Engreppsblandare
Tillgänglig parkeringsplats
- Särskild utsedd parkeringsplats finns inom 25 meter.
Tillgänglig hiss
- Storlek minst 110×140 centimeter
- Dörrbredd minst 80 centimeter
- Dörröppnare höjd 80‐120 centimeter eller automatisk skjutdörr
- Manöverpanel med tydliga knappar på 80‐110 centimeter höjd och minst 30 centimeter från hörn
- Tydlig nödknapp eller nödtelefon på 80‐120 centimeter höjd och minst 30 centimeter från hörn
Tillgängligt för allergiker
- Entré: anvisad plats för rökare minst 15 meter från entrén, fritt från allergiframkallande växter vid entréområdet.
- Inomhusluft: parfymfri hygienutrustning, fritt från starka dofter, fritt från allergiframkallade blommor och växter, fritt från heltäckningsmattor, fritt från djur utöver servicehundar och ledarhundar.
Övrigt
- Övrig information som är av relevant. T.ex. att ett hotell har tillgänglighetsanpassade rum.
Material att ladda ned
Här kan du ladda ner symbolerna i olika format och hitta mer information om tillgänglighetssymbolerna.
Begrepp inom funktionsvariationsområdet
Vad menar vi egentligen med tillgänglighet, delaktighet eller universell utformning? Här får du en överblick över vanliga begrepp inom funktionshindersområdet – och varför de är viktiga.
Tillgänglighet
Tillgänglighet betyder olika saker i olika sammanhang. Inom funktionshindersområdet betyder det att skapa möjligheter för alla, oavsett funktionsförmåga, att kunna delta i samhället på jämlika villkor.
Målet att nå ett tillgängligt samhälle omfattar alla samhällets områden. Personer med funktionshinder ska ha tillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar samt ha tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster, inklusive digitala lösningar.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariation lyfter fram tre utgångspunkter för hur samhället ska ställas om till ett tillgängligt samhälle.
- I ett utvecklingsarbete ska utgångspunkten vara universell utformning. Det betyder att man utgår ifrån människors olikheter och variationer i funktionsförmåga.
- Det som redan finns i samhället ska man gradvis förbättra genom att utveckla och tillämpa krav och rekommendationer för tillgänglighet.
- Det är viktigt att genom skäliga åtgärder undvika att diskriminera personer med funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av funktionsförmåga, som kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, enligt Socialstyrelsens termbank. Funktionsnedsättning innefattar många olika variationer i mänskliga förmågor och funktioner. Det kan handla om:
- nedsatt rörelseförmåga
- nedsatt syn
- nedsatt hörsel, dövhet, dövblindhet samt nedsatt röst- och talfunktion
- nedsatt kognitiv förmåga
- besvär i andningsorgan, allergier eller överkänslighet
- andra nedsättningar och variationer i funktionsförmåga.
Funktionshinder
Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En person kan inte ha ett funktionshinder, utan det är något som uppstår i samspel mellan en person med funktionsnedsättning och olika typer av hinder i miljöer.
Det miljörelativa perspektivet
Ett miljörelativt perspektiv utgår ifrån att funktionshinder uppkommer genom relationen mellan en individ med funktionsnedsättning och de hinder individen möter i sin omgivning. Det är med utgångspunkt från detta perspektiv som begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder är beskrivna.
Funktionshindersperspektiv
Funktionshindersperspektiv innebär att i all planering och genomförande utgå ifrån att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål. Det innebär också att identifiera och åtgärda hinder för delaktighet och att inkludera perspektivet så att inte nya hinder uppstår.
Rättighetsperspektiv
Att ha ett rättighetsperspektiv innebär att erkänna individer som rättighetsbärare och det offentliga som skyldighetsbärare. De mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna omfattar alla människor. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning identifierar områden där det behövs åtgärder för att personer med funktionsnedsättning fullt ut och på jämlika villkor ska kunna nyttja sina rättigheter. Detta kräver åtgärder som stat, kommun och landsting/region är skyldiga att genomföra. Ett rättighetsperspektiv innebär också att de som berörs av rättigheterna ska vara delaktiga i både planering som genomförande.
Icke-diskriminering
Icke-diskriminering är centralt för alla mänskliga rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beskriver detta närmare i artikel 5. Konventionen slår fast att alla människor är lika inför och enligt lagen samt är berättigade till lika skydd och lika förmåner. Personer med funktionsnedsättning ska vara garanterade lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder. Detta innefattar att en stat ska se till att genomföra skäliga åtgärder.
Universell utformning
Universell utformning innebär att i utveckling och design ta hänsyn till människors olika behov och förutsättningar. Alla ska i största möjliga utsträckning kunna använda produkter, miljöer, program och tjänster.
Skäliga åtgärder
Den svenska diskrimineringslagen förbjuder diskriminering inom olika områden. Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering. Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva bedöms från fall till fall och utgår ifrån tillgänglighetskrav i lagar och regler. Bedömningen tar också hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar att genomföra åtgärderna. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynsansvaret för den svenska diskrimineringslagen.
Välfärdsteknik
Välfärdsteknik är digital teknik som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bli mer delaktiga, självständiga, aktiva och trygga. Arbetet med välfärdsteknik ska alltid utgå från användarnas behov och utgå ifrån universell utformning.
Delaktighet
Det finns olika sätt att beskriva delaktighet. Inom funktionshindersområdet handlar delaktighet om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan eller offentliga miljöer. Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen.
Meningen med de nationella målen för funktionshinderspolitiken är att delaktigheten ska öka. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är utgångspunkten för funktionshinderspolitiken och de nationella målen i Sverige. Konventionen finns till för att främja, skydda och säkerställa mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har funnits sedan 2006. Den förkortas ofta CRPD efter det engelska namnet Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Konventionen trädde i kraft i Sverige 2009, vilket innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga den i sin helhet. Regeringen är ansvarig för att regelbundet rapportera till konventionens övervakningskommitté inom FN som sedan utfärdar rekommendationer till Sverige.