Besöksnäringskartan ritas om i spåren av pandemin

Roger Marjavaara är docent i kulturgeografi med inriktning mot turism. Han publicerar intressanta resultat, bland annat på LinkedIn. Här kommer ett urval av hans senaste inlägg i oförvanskad form.

Gå inte över ån efter vatten

Gå inte över ån efter vatten! Kartan visar den största geografiska marknaden gällande kommersiella övernattningar bland Sveriges kommuner, 2019. Detta år var det senaste helåret före Covid-19 pandemin och visar ett någorlunda “normalår”. Detta till trots, är fortfarande en förkrossande majoritet av Sveriges kommuner dominerade av Svenska turister. I 236 av 240 (50 kommuner redovisas ej) kommuner är svenska turister den största gruppen. I 3 kommuner (Strömstad, Årjäng och Eda) är de Norska turisterna störst. I Tingsryd är Tyskarna störst, vilket gör denna kommun helt unik i Sverige. Sifforna för 2020 visar att ingen (!) kommun har annat än Svenskar som största grupp. Givetvis som en effekt av stängda gränser och minskat internationellt resande. Slutsatsen är att det är våra egna invånare som inte bara idag utan även innan pandemin är de som bär upp Svensk turismnäring. Givetvis är utländska turister viktiga, och det bidrar till ett inflöde av konsumtion till Sverige, men det är ändå de svenska turisterna som dominerar, och kommer kanske göra det under lång tid framöver.

Kartan för utlandsmarknaderna ritas om

”Från ett duopol till ett lapptäcke! Så kan man sammanfatta utvecklingen av den utländska turismen i Sverige före och under Covid-19 pandemin. 2019 dominerade Norge och Tyskland den utländska turismen i Sverige. I Sammanlagt 200 av landets 290 kommuner var någon av dessa två den största utländska marknaden. Till 2020 hade Norge tappat dominansen i 60 kommuner. För Tyskland var tappet 7. Resultatet är att andra marknader har blivit viktiga för många kommuner. Exempelvis är Danmark nu störst i 38 kommuner (12, 2019). Polen har ökat från 6 till 14 kommuner, och USA från 5 till 21 (!). Intressant är att USA är störst i många stora städer:  Stockholm, Solna, Luleå, Umeå, Sundsvall, Västerås, Örebro, Växjö m.fl. Även Storbritannien har ökat från 3 till 13 kommuner. Tyskland dominerar i traditionell starka tyska områden, såsom Småland och Östergötland. Norge har fortfarande sin dominans i Västsverige. Danmark har ”återtagit” Skåne. I övrigt spridda skurar. Portugal störst i Vindeln och Ulricehamn…..?”

Turismsverige före och under Corona. 

”Turismsverige före och under Corona. Sverige har tappat hela 23,3 miljoner gästnätter 2019-2020. Men hur ser geografin ut? Kartan visar den procentuella förändringen av kommersiella gästnätter i Svenska kommuner 2019-2020. Åtta av Sveriges kommuner minskar mer än 60% och den kommun som tappar mest är Vimmerby (-74%). Stockholm finns med på listan av kommuner som tappar mest (-63%). Storstäderna tappar mycket men vissa angränsande kommuner utanför storstäderna har faktiskt ökat (!), exempelvis Ekerö och Vaxholm. Totalt 13 kommuner som ökar. Kommuner med många utländska gästnätter och destinationer som är stora magneter förlorar mycket. Destinationer som har en dominans av Svenska turister har klarat sig bättre. Kalix (-61%) vet jag inte vad det beror på, trots att jag bott där (!). Någon? Annars…..analysera på bara. 

Observera att detta är kommersiella gästnätter. Alltså långt ifrån all turism.”

Handel som drivkraft för turism

”Vi vet att handel är en viktig drivkraft för turism. Många reser långa distanser enkomt för att handla. Andra reser till olika destinationer för andra syften, men spenderar mycket pengar i detaljhandeln under sin resa. Det finns i detta sammanhang en diskussion om vad som drar turister, kedjebutiker som finns nästan överallt eller unika butiker? Denna karta sammanforgar dessa två variabler: andelen kedjebutiker och handelsindex (in- eller utflöde av konsumtion). Som vi ser är kedjekoncentrationen relativt hög i Sveriges kommuner, och det är få kommuner som kan kombinera en låg nivå av kedjekoncentration med ett högt handelsindex. Undantag är Falkenberg (Ullared), Vingåker (VFO) och Strömstad (gränshandeln). Även Borgholm har stor omsättning i detaljhandeln men relativt få kedjebutiker. Tolkningen av Tomelilla överlåter jag till de som kan. I övrigt har de regionala centran hög kedjekoncentration och höga index. Det är även hög kedjekoncentration i många små kommuner, med låga index.

Källa: Handelsfakta, 2021. ”

Gästnätter i Fritidshus

”Att mäta och kartlägga turism är vanskligt, då det ofta saknas statistik. Det som finns är exempelvis kommersiella gästnätter. Detta är dock långt ifrån all turism. Som vi vet finns stora volymer kopplade till övernattningar hos släkt och vänner, vilka inte registreras. Så är det även med privatgäda fritidshus. Fritidshusturism har benämnts som ”The hidden giant of tourism”, då den är mycket större än många andra övernattninsformer. Frågan är hur stor den är och hur geografin ser ut? Denna karta är ett försök att uppskatta antalet gästnätter i fritidshus i Sveriges kommuner. Den visar endast gästnätter i fritidshus som ägs av personer som inte bor i respektive kommun, och belyser då endast inflödet till kommunen och underskattar då totalvolymen. Observera att detta är en ganska enkel beräkning, men den visar ändå på en annan geografi än den vi är van att se. Här är det inte storstäder, eller större städer som är turistmagneterna, utan det är landsbygden. Se förklaringen i kartan rörande definitioner och metod. Utlandsägda fritidshus inräknade.”

Fritidshusens betydelse för turism

”Nu stundar påsken och många i Sverige, men även från utlandet har sitt Svenska fritidshus som mål. I Coronaider uppfattas detta som en säker form av turism. Självhusåll och möjlighet till isolering bidrar. Jag har tidigare postat kartor på gästnätter i fritidshus, men denna är en skattning av fritidshusens relativa betydelse för turismen i olika kommuner i Sverige. Vad ser vi då? Landsbygden är målet för denna form av turism och här är den viktig. Vi ser även att landsbygden i närhet till tätbefolkade områden gynnas, speciellt då destinationer som inte har så många andra besöksanledningar. Detta belyser att platser som ibland beskrivs som relativt oattraktiva, faktiskt är det omvända, beroende på vad man väljer att beskriva. Exempel är många, ganska oansenliga kommuner som sällan uppmärksammas: Robertsfors, Valdemarsvik, Gnesta, Mark och Nordanstig. Bara för att man har få gästnätter på hotell betyder inte att platsen är oattraktiv. Second homes – the hidden giant of tourism. Glad Påsk!”

Källa Roger Marjavaara, Associate Professor in human geography