Mitt i ett lugnt villakvarter nära Rackstadmuseet ligger gården som en stillsam oas. Redan kring sekelskiftet 1900 samlades här konstärer, snickare, väverskor och arkitekter – människor som inspirerade varandra och lade grunden till den berömda Rackstadkolonin.

På gården levde bildhuggaren Olof “Ola” Eriksson och hans familj i slutet av 1800-talet – mitt i den kreativa miljö som senare blev Rackstadkolonin. Gården är idag ett inspirerande besöksmål: Strosa runt i den historiska trädgården, vila och ta in atmosfären. Kika in i bodarna och upptäck hantverket. Låt barnen rita, måla och prova på aktiviteter från förr.

Upptäck historien bakom Bröderna Eriksson och Rackstadkolonin

Historien om Nytomta är nära kopplad till Bröderna Erikssons Möbelverkstad i Haget, där Rackstadmuseet ligger idag. Snickaren Erik Olsson ville utbildad sina söner – Ola, Elis, Christian och Karl –  och skickade dem på gesällvandringar i Europa för att de skulle lära sig snickeri och bildhuggeri.

När bröderna återvände till Taserud bildade de Bröderna Erikssons Möbelverkstad. Familjens snickeri utvecklades till en av Sveriges mest framstående möbelverkstäder kring sekelskiftet 1900. Ola arbetade som ornamentbildhuggare, Christian som skulptör och formgivare, Karl som konstruktör och Elis som försäljare. Verkstaden samarbetade med tidens ledande arkitekter och blev en mötesplats för kreativa idéer. Som mest hade de ett 40-tal anställda och de var först i Sverige att ta emot kvinnliga lärlingar.

Konstnärer började söka sig till Arvika. Christian byggde Oppstuhage, ett hus där konstnärsparet Gustaf och Maja Fjæstad flyttade in 1898. Fler konstnärer bosatte sig i trakten och Rackstadkolonin växte fram – en konstnärlig gemenskap som satte Arvika på kartan och blev en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärsgrupper kring förra sekelskiftet.

Nytomta låg mitt i denna kreativitetens centrum. På gården levde familjen Eriksson och här möttes människor, hantverk och idéer i vardagen.

Trä, textil och jugend – se hantverket på nära håll

Ola Eriksson fortsatte sitt arbete som bildhuggare på gården. I lillstugan står fortfarande hans hyvelbänk och bildhuggarjärn kvar.

Dottern Hanna Eriksson, utbildad konstväverska, skapade textilier som finns kvar i huset än idag och tillsammans med Maja Fjæstads färgsättning av väggar och möbler bildar de en interiör som stått nästan orörd i över hundra år.

Sedan 1994 finns en vävstuga med flera vävstolar och en mönsterskatt från Hanna Eriksson. Textilkonstnärer kan sommartid ansöka om vävresidens, vilket gör gården till en levande plats för skapande.

Trädgården på Nytomta

Trädgården har återskapats som den kunde ha sett ut för cirka 100 år sedan och utvecklas samtidigt för att alla besökare – inte minst barnfamiljer – ska trivas. Här kan du strosa runt och njuta av gårdens lugna atmosfär.

Köksträdgården är ett av stiftelsens hjärtebarn och smälter in i miljön samtidigt som den ger skörd av grönsaker, kryddor och bär. Trädgården är en plats för lek, upptäckarglädje och inspiration året runt.

Foto i artikeln: Jeanette Dahlström