Ginbergsängen är ett näs i Klarälvens dalgång. Hela näset var tidigare en bysamfällighet. Här gick kor och får på bete, man tog hö och hade mindre åkertegar. De magra sandmarkerna gav dock inte några större skördar och antalet brukare blev med tiden allt färre. Mellan 1940 och 1950 upphörde jordbruket helt.
Klarälvens strömmande vatten gräver sig ner i sedimentlagren och formar dalgångens karakteristiska näs, varav Ginbergsängen är ett exempel. Näsen förändras ständigt. Klarälvens strömmar gräver sig in i näsets norra del och transporterar bort sand, mo och växtdelar. Materialet följer med älven och avlagras på nytt i näsets södra del där vattenströmmarna avtar. Vid högvatten byggs sandbankarna på ytterligare och då älven åter sjunker till sin normala nivå finns resterna av det avsatta materialet kvar i form av älvvallar. Ett flertal gamla älvvallar kan ses inne i reservatet.
Reservatet bildades för att bevara ett av Klarälvens näs med karakteristiska ytformer, lövskogar av naturskogskaraktär och speciella strandmiljöer samt att bevara områdets rika flora och fauna. Området ingår i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000.
Djur och växter:
Lövskogen har återtagit näset och insekter, fåglar och växter som hör hemma i alsumpskogen kommer sakta tillbaka. Utmed älvstranden övergår alskogen i täta videbestånd, där även de sällsynta daggvidet och mandelpilen trivs. Båda har en stor del av sin svenska förekomst längs Klarälven. Ginbergsängen hyser en mycket speciell skalbaggsfauna med sällsynta jordlöpararter som strandsandjägare, silverlöpare samt brokstrandlöpare. Dessa är knutna till sandiga älvstränder och de två senare har sin huvudsakliga förekomst i Sverige längs Klarälven. Inom Ginbergsängen har även konstaterats ett stort antal arter av vedlevande skalbaggar och andra insekter i lövskogen, som erbjuder gott om lämpliga livsmiljöer i form döda och döende träd samt soliga gläntor med gott om örter. Ginbergsängen erbjuder också flera småvatten som snörts av från Klarälven i takt med landhöjningen, och här lever bl.a. citronfläckad kärrtrollslända och många andra småkryp som är knutna till varma småvatten. I dessa leker dessutom gott om åkergroda och vanlig groda. Tack vare de olika livsmiljöerna och den rikliga tillgången på småkryp trivs även många fåglar inom reservatet, t.ex. olika sångare, trastar, mesar och hackspettar.
Vägbeskrivning:
Vid Öjenäs ca 5 km söder om Ekshärad öster om väg 62.
Anordningar: Informationstavla finns vid reservatsgränsen både i norra och södra delen. En markerad led tar besökaren runt i reservatet.
I reservatet är det förbjudet att:
•framföra motordrivet fordon.
•plocka örter, mossor, lavar eller svampar.
•samla insekter annat än för vetenskapligt ändamål i samverkan med Länsstyrelsen.
Fakta:
Bildat: 1991
Storlek: 82 hektar
Markägare: Privata, bolag och staten
Förvaltare: Länsstyrelsen i Värmlands län
