Rik flora:
Lafallhöjden (Natura 2000-område för höglänta slåtterängar), Hertigparets led, runt olika ödetorp finns ofta gamla växter kvar, t ex vid Lövhöjden, där Kyrkstensleden och Finnvägen möts. Längs Sotar Blixt- och Djupdalsleden, Hertigparets led och Svarthavet finns partier med intressant grön växtlighet av olika sorter. Bergs klätt och Stömne naturreservat är omtalade för sina vårblommor.

Myrmark:
Sotar Blixtleden (Svartmossen), Stömneleden (Abborrmossen och Åltjärnsmossen), Hertigparets led (Sundsmossen), Svarthavet (flera små), Södra Gunnarskogsleden, Finnleden Östra (Långmyren), Finnleden Västra (Slobymyren, Pornamossen), Finnskogleden Etapp 2 (Stora Stenmyren, Rödmyren, Oxtjärnsmyren)

Tjärn:
Gravåsleden (Mjögtjärnet), Gallbergsleden (Hartjärnet), Öjenäsbäcken (Gretjärnet), Stömneleden (Hammartjärnen, Djuptjärn, Holmtjärnen, Slöjtjärnen, Åltjärnen), Finnleden Östra (Långtjärnet), Finnleden Västra (Fågeltjärnet), Svarthavet (Igeltjärnet, Stora Skottjärnet), Norra och Södra Gunnarskogsleden (Mörttjärn), Södra Gunnarskogsleden (Gårdsåstjärnet, Savtjärnet, Stora Korstjärnet), Hertigparets led (Stenstjärnet, Abborrtjärnet)

Älvar:
Gravåsleden (Vårforsens dammövergång), Södra Gunnarskogsleden (Gårdsåsälven), Pilgrimsleden Västra Värmland (Glasälven), Bruksleden (Bruksälven)

Utsiktstorn och höga höjder med utsikt:
Storkasberget (utsiktstorn), Norra och Södra Gunnarskogsleden (Ryggestabergets utsiktstorn), Norra Gunnarskogsleden (Solbergsliden, Lafallhöjden), Stömneleden (Hammarklättens fornborgsruin), Finnleden Östra (Humsjön-området), Finnleden Västra (vid Röstorp), Gallbergsleden och Sotar Blixtleden (Gallberget), Sotar Blixtleden (Rackenutsikten), Djupdalsleden (Djupdalshöjden), Pilgrimsleden Västra Värmland (Torrgårdshöjden)

Barrskog: Barrskog dominerar i kommunen och oftast är det gran som växer sammanhängande över stora områden. Fina tallbestånd finns längs Stömneleden, särskilt kring Åltjärnen och på Södra Gunnarskogsleden mellan Korstjärnet och Ryggestaberget, samt på höjderna Gallberget och Göpommen längs Gallbergs- och SotarBlixtleden. Finnskogleden har fina tallskogsområden längs gränsgatan mellan Vangen och Skålsjön på etapp 2.

Ädellöv: Stömneleden – i Stömneområdet finns bestånd av ädelträ som ek, skogslönn och ask samt hassel och där leden kommer fram till slutmålet Gängene växer ett antal skogslindar. Bergs klätt har också frodiga lövskogar med t ex hassel och andra intressanta växter, men delar av området är avstängt pga risk för vindfällen.

Områden där det finns både naturreservat och vandringsleder i kombination är:
Hertigparets led
Öjenäsbäcken
Svarthavet
Bergs klätt (notera att delar av området är avstängda pga risk för fallande träd)
Stömne naturreservat

Stadsnära miljöer:
Arvika Stadspark är en tacksam fotomiljö. Den vann 2019 Elmia Park Inspiras utmärkelse för ”landets vackraste och mest inspirerande park”. Här finns årligen ett nytt tema för blomsterprakten. Parken är även känd för sin långa pergola. Värt att notera är också de över 70 olika sorters träd som planterats sedan parkens invigning 1911.

Sågudden var Värmlands första friluftsmuseum vid starten 1922 och ligger vackert vid Kyrkviken. Här finns omkring 20 byggnader från 1600-1800-talet. Härifrån har man en kort promenad ut till Viksholmen som ger en fin utsikt över Arvikas stadskärna. På Sågudden finns ett 20-tal museala byggnader från 1600-1800-talets västra Värmland. Friluftsmuseet var Värmlands första när det invigdes i september 1922.

Andra kulturhistoriska miljöer:
Hembygdsgårdar:
Brunskog, Glava, Gunnarskog, Mangskog, Stavnäs, Älgå

Kyrkor:
Bogen (träkyrka), Brunskog (vid Värmeln), Glava, Gunnarskog (vid Gunnern), Mikaelikyrkan (i Arvika, vid Glafsfjorden) Mangskog (vid Mangen), Ny (vid Nysockensjön), Stavnäs (vid Glafsfjorden), Trefaldighetskyrkan (centrala Arvika) Älgå (vid Glafsfjorden)  

Fotohistoria i Arvika
Fasta fotoateljéer började etableras i Arvika under 1860-talet. Den första fastboende att starta ateljé 1864, var Sofia Dahlman (källa: Kvinnor bakom kameran, s 8). En utställning hölls på Sågudden 2020 om Sofia Dahlman och andra kvinnliga fotografer verksamma på orten. Innehållet i utställningen sammanställdes till broschyren Kvinnor bakom kameran, av Majken Magnusson. Historiska foton från det tidiga Arvika finns i Arvika kommuns historiska bildarkiv.
Foto: Sågudden